Läxor för skolan eller livet?
Hemma pågår läxläsning, och nu är det snart prov i finska för 14-åringen.
Finska + pubertet brukar inte vara någon bra kombo i en familj där vardagen långt går på svenska.
Till provavsnittet hör en text där man skall kunna namnen på olika kroppsdelar: det är ”panna” (otsa): otsapää svarar 14-åringen, vilket ju låter helt logiskt då ”axel” är olkapää.
Suck, läsandet går trögt som tjärade skidor i spåret, och pedagogen i mig försöker med associationer som en metod att pränta in orden på finska: till ordet ”handled” (ranne) testar jag med rådet: Tänk på de där biljetterna som man har runt handleden på Borgbacken: ranneke. Rådet funkar inget vidare, eftersom jag får ilskna protester till svar..
Vad skall föräldrar hitta på för att få hjälp med läxläsandet? Hur kan läxorna bli lärande för livet, inte bara för nästa prov? Förbundet Hem och Skola har en del matnyttiga tips för föräldrar, http://hemochskola.fi/hem/presentation/foralder/10_tips/ och ett pinfärskt material som heter Trestegsstödet där du kan få ökad kännedom om vilka inlärningsstöd ditt barn har rätt att få i jobbiga livssituationer: http://hemochskola.fi/hem/article-13584-31029-271-trestegsstodet-vad-ar-det
I Sverige har man gått så långt att privata företag erbjuder läxläsningshjälp och privatlärare när föräldrar inte vill, kan eller orkar läsa läxor med sina barn – t.ex. aktiebolaget Studybuddy:
Då har vi en situation där de vuxna kapitulerat, och där endast de kapitalstarka har råd att lägga ut läxläsningen på entrepenad. Ingen önskvärd utveckling!
Tillbaka till hemmet, där pluggandet och tuggandet av finska ord avancerar långsamt. Men så kommer han på att läraren tipsat om att lära sig kroppsdelarna på finska via engelskan. För ett barn i YouTube-generationen kommer de engelska orden före de finska, men framförallt skapas ny motivation och speciell twist i läxläsningen.
Vilken smart pedagogisk lösning att simultant ta in svenska ord via engelskan till finskan. Nu blir frågan vad ”haka” är på engelska: chin eller cheek? ”Cheek” svarar jag självsäkert – fel. Dubbelt upp fel: föräldrar skall inte svara på sina egna frågor. Att ”haka” är chin och leuka blev klart efter en stunds funderande. De är smarta de där fjortisarna, och ofta bättre pedagoger än yrkesskadade fostrare där hemma!
Björn Wallén
