Varje vår är det likadant. Ambitionerna och visionerna är det inga fel på, men tiden och krafterna brukar aldrig räcka till för allt. Nu känns det ändå som om förutsättningarna är bättre än på länge. Visst finns det ett par inneprojekt som borde göras färdiga först, men under de senaste dagarna har jag ändå åstadkommit ett och annat i trädgården.
I höstas byggde jag en stor odlingslåda. Ingen liten pallkrage, utan en riktig bjässe med tre gånger grövre väggar, tre gånger längre och högre och litet bredare också. Med skruvdragare, långa skruvar och vattenpass blev det en stadig låda som jag fyllde med jord och gödsel och lite till. Först täckte jag gräset med ett tjockt lager dagstidningar för att hindra ogräset från att komma upp. Sen grundade jag med kvistar och gammal halm från en dammig lada och fortsatte med flera skottkärrslass hästgödsel, ett lager gammalt ensilage ur en söndrig bal som en snäll bonde i byn lämpade av åt mig och sen överst några säckar jord. I halva lådan planterade jag sedan i november/december alla min vitlökar som jag hade glatt mig åt att kalasa på under vintern. Men eftersom utsädet var slut i alla affärer blev det sättlök av dem alla. De har grott varenda en tror jag och ståtar nu med ganska hög blast. Härligt med det fina gröna som sticker upp genom lagret av gammalt hö som jag täckte landet med i vintras.
Det finns virke till två lådor till, men så pass realistisk är jag ändå att jag inser att tiden inte räcker till nu. Vill jag ha något odlat får det bli andra bullar.
Så nu är det en variant av hügelbädd som gäller. Platsen för mina nyodlingar är inte så lämplig att gräva upp rabatter i så det får bli tidningspapper på marken, gamla och färska kvistar och grenar om varandra, ett tjockt lager av gammalt hö som vi städade bort ur hästhagen efter vintern, sedan brunnen hästgödsel och överst några säckar jord. Maskarna som kom med från dynghögen har i uppdrag att omvandla allt under ytan till ny fin jord.
Uppe på bädden ska det planteras och sås både blommor och grönsaker. Har sett så fina bilder från Sara Bäckmos trädgårdar där squash, mangold och bondbönor samsas med malva och buskkrasse. Jag kan inte utlova bilder i samma klass till hösten – antagligen äter sniglarna upp mangolden och jordlopporna tar livet av squashen. Men i det här läget kan man ännu låta bli att tänka på sådant och istället visionera om kommande blomning och grön och frodig bladprakt.
Siv Ekström
Rektor vid Medborgarinstitutet i Mariehamn
