I rummet står en kvinna och kviltar ett lapptäcke. Täcket är vitt som molnen med blåa stänka av himlen. Det är ett arbete som blev på hälft för en alltför tidigt bortgången kurskamrat. Det som en kvinna påbörjat slutförs nu av vännerna. Händelsen utspelar sig på Helsingfors arbis, i ett rum på den fria bildningens fält. Täcket som får sin form av skickliga händers behandling kommer att leva kvar efter sin skapare. I varje lapp, i varje stygn finns minnen av Riitta.
I handens verk finns en källa till människans nyfikenhet och kreativitet. Ta i, känn på, vänd, vrid, och använd i ett kretslopp där bearbetning är en del av vägen. Vi skapar med utgångspunkt i lust och behov. Hantverket inom den fria bildningen präglas inte av strikta prestationskrav med en hägrande examen som slutmål. Den utbildning vi erbjuder behöver ofta skräddarsys på plats enligt kursdeltagarnas behov då deltagarnas grundkunskaper ofta varierar.
Vår uppgift, i dag och i framtiden, är att vara tillgängliga för alla och att inspirera till att våga prova på något nytt och vidareutveckla sina färdigheter. Vi skall upprätthålla hantverkskunskaper och lära ut tekniker samtidigt som vi ska ge alla en möjlighet att träffas i en gemenskap och att lära sig av varandra. Utöver veckovisa kursträffar erbjuds verkstäder där man kan droppa in när man har ett behov av hjälp, eller helt enkelt behöver använda redskap och maskiner som kanske inte längre finns i alla hem. Vi vill vara den platsen till vilken man kan komma om den egna kunskapen inte räcker till. Hos oss får man dessutom verktyg för att se föremålen på ett hållbart sätt, det vill säga genom att vårda och reparera som ett alternativ till att konsumera.
För tillfället avvaktar vi och väntar på möjligheten att öppna upp verkstäderna igen. Men en del av hantverkskurserna går faktiskt på distans: smycken skapas och gitarrer slipas där hemma under handledning av Arbis lärare som nu kommer hem till dig virtuellt. Omställningen har krävt kreativitet i undervisningsarrangemangen och en nyfikenhet på den digitala utrustning som står till förfogande. Vågar man släppa greppet om verkstadsträffarna och mötas virtuellt? Vår uppgift är fortsättningsvis att erbjuda utbildning och meningsfulla hobbyverksamheter som bidrar till hållbara samhällen genom att skapa välmående också i exceptionella tider. Att skapa med händerna utvecklar våra motoriska, estetiska och kognitiva förmågor. Att göra det tillsammans med andra ger ett socialt mervärde, i bästa fall får vi hantverksvänner för livet, i det verkliga och i det virtuella. Hantverket är och kommer alltid att vara en kulturbärare. Handen minns.
Ps. Årets hantverksteknik är hemmavänlig, nämligen stoppning och lagning.
Pia Nybom, biträdande rektor, Helsingfors arbis
