”Han skrek att jag är neger och använder hans pengar, men jag skrek tillbaka och skickade feedback till butiken, de borde ha nolltolerans för rasism där”. Sonja är arg och ledsen när hon berättar om det rasistiska påhoppet i närbutiken, i hennes eget kvarter, där hon borde kunna känna sig trygg. Under de senaste veckorna har diskussionen om vem som lyfter olika former av bidrag gått het efter att FPA utgav en rapport som visar på att invandrare procentuellt sätt lyfter mera bidrag än personer födda i Finland. Rapporten var orsaken till att min vän Sonja med västafrikansk bakgrund blev utsatt för en rasistisk attack, fysisk och verbal, i sin närbutik.
När jag hör henne berätta tänker jag att det alltid finns negativa sidor då forskning förenklas och erbjuder enkla förklaringar. Den som läser nyheten om FPAs utredning och inte sätter den i sin kontext, gör lätt förenklade, felaktiga slutsatser att ”invandrare” utnyttjar samhället och välfärdsstatens understöd. De som är riktigt extrema går till påhopp. Det är viktigt att forskning lyfter fram statistik kring hur statliga bidrag används, men ännu viktigare är det att se på orsakerna varför. Att både som forskare och som medierepresentant, men framförallt politiker titta på frågan varför.
För det första är det viktigt att se närmare på vem FPA talar om med begreppet invandrare, som ofta används generaliserande för en heterogen grupp personer. I forskningen jämförs utlandsfödda med personer som är födda i Finland, men har annat modersmål än finska eller svenska. Forskningen gäller alltså inte t.ex. andra generationens invandrare som är födda i Finland. Ändå är de nu de som i butiker, på offentliga platser, på sociala medier, som får höra att de är en belastning för samhället.
För det andra har en stor del av personerna som lyfter bidragen flyttat till Finland av humanitära skäl, dvs. som asylsökande eller kvotflyktingar. De har alltså flytt ett samhälle som inte fungerar, där det inte har varit möjligt att gå i skola eller jobba och där de blivit förföljda. Hur skulle det gå för dig att jobba utan en utbildning och under väpnad konflikt? Vi kan alltså inte jämföra direkt med personer som bott i Finland med fred, skola och hög sysselsättningsgrad. Finland tar vidare emot särskilt sårbara kvotflyktingar, vilket betyder personer med funktionsnedsättningar, barnfamiljer, ensamstående, långtidssjuka och offer för tortyr. Det är en förklaring att många har en lång väg till sysselsättning.
För det tredje behöver vi se på systemet, alltså den service som finns till för att stöda integrationen. För att lära sig finska eller svenska samt lära känna samhället erbjuds integrationsutbildningar, vilka oftast är upphandlade av TE-byråerna. En stor del av de bidrag FPA hänvisar till i rapporten hör till utkomstskyddet och är utbetalda arbetsmarknadsstöd. Arbetsmarknadsstöd betalas till den som går på heltids integrationsutbildning och lär sig språk och samhällskunskap. Men det är samtidigt inte möjligt att jobba heltid under integrationsutbildningen. Så det oflexibla systemet erbjuder integrationsutbildningar, men bara under villkor att du är arbetslös och kund hos TE-tjänsterna. Det är en till förklaring.
Sen har vi många andra strukturella förklaringar, till exempel diskriminering vid rekrytering, eller att utlandsfödda mammor som är kunder hos socialen uppmanas stanna hemma istället för att föra barnen till dagis.
Jag ifrågasätter inte rapporten eller resultaten, men jag ifrågasätter hur rapporten har kontextualiserats (eller snarare icke- kontextualiserats) och förenklats utan att ge bakomliggande förklaringar. FPAs forskare Signe Jauhiainen gör ett gott försök i FPAs blogg, medan media ofta drar enkla slutsatser och rubriker. Samtidigt är det orättvist för deras del som gör sitt allt för att försöka komma in i det finländska samhället och förutom alla trösklar även läser att de är en börda för samhället genom att lyfta stöd. Varför får inte förklaringsmodellerna den synlighet som behövs för att ge ett svar, åtminstone delvis, på varför många invandrare är tvungna att ty sig till FPA- stöd?
