Ett av mina favoritord på tyska är Feierabend. Också i listor med de bästa tyska orden brukar ordet nästan alltid finnas med. Det består av två delar ”Feier” (fest) och ”Abend” (kväll). Något firande är det ändå inte fråga om – ordet översätts bäst som ”slutet på arbetsdagen”. Det används dagligen bland kolleger som en avskedsfras och önskan om en trevlig kväll då man avslutat jobbet och går hem för dagen.
Ordet säger kanske också något om den tyska arbetskulturen. Även om tyskarna anses vara hårt arbetande, flitiga och pliktmedvetna återspeglar det inte hela bilden. Visst finns det ju också de som gärna tar sig en Feierabendbierchen (en liten öl efter arbetsdagens slut) då och då.
I dag känns det bättre än på länge att få önska Schönen Feierabend. Arbis hösttermin har tagit slut. En termin som också hos oss har präglats av osäkerhet och krävt nya lösningar och flexibilitet. På slutrakan, under den sista terminsveckan var vi dessutom tvungna att övergå till distansundervisning. Trots att jag är minst sagt jävig här så vågar jag påstå att vi alla klarat oss med äran i behåll. Såväl kursdeltagare, lärare som övrig personal. Hela hösten har jag mer än någonsin tidigare känt hur viktigt det är att ställen som Arbis finns. I ett läge där mycket har satts på undantag och vi alla har varit tvungna att begränsa våra liv har Arbis ändå klarat sig bra. Farhågorna om att folk inte skulle komma på kurs besannades inte. Det har tvärtom tydligt visat sig att Arbis behövs.
Men nu alltså: Schönen Feierabend! Vi ses i januari.
Anna Långstedt–Jungar, planeringsansvarig språklärare vid Helsingfors arbis