Ibland hör man personer beskrivas som en god mor, en god arbetstagare, en god vän. Ordet god kan sättas framför de flesta rollerna en människa kan ha och då vi hör det associerar vi vanligtvis till något positivt, antagligen till att den här personen sköter sitt uppdrag på ett bra och rätt sätt. Men vad menar vi då med god? Förstår vi det alla på samma sätt eller kan det som är god för en person vara raka motsatsen för en annan?
Just det här diskuterade vi häromdagen med en av mina muslimska vänner. Vi funderade på uttrycken god kristen respektive god muslim. Då jag som kristen beskrev hur jag uppfattar en god kristen och han som muslim beskrev den goda muslimen skiljde inte mycket. Det vi beskrev handlade om att respektera den andra, om ödmjukhet inför livets mysterium och om medmänsklighet. Vi enades om att det vi talade om lika väl kunde beskrivas som den goda människan. God är god, oberoende religiös eller annan tillhörighet.
Ändå ter det sig i mycket av samhällsdebatten som om klyftorna mellan oss människor, mellan olika religioner, ideologier, samhällsklasser och nationaliteter skulle öka. Polariseringen förstärks genom att den egna gruppen lyfts fram som god i motsats till den andra gruppen som beskrivs som ond eller dålig. Det ter sig som att det goda måste ha en negativ motpol för att synas och kunna existera. Som om en himmel bara kan finnas om det också finns ett helvete att jämföra med. Finns helvetet inte på riktigt skapar man det genom att måla upp påhittade skräckvisioner.
Är min och min väns beskrivningar av ”god” i relation till våra religioner alltså omöjliga att förena då vi talar om olika konfessioner, olika ideologier eller olika nationaliteter? Finns det bara ett antingen-eller? Kan inte alla vara goda, även om traditionerna och sättet att utöva sin religion eller kultur skiljer sig åt?
De här tankarna är förstås ingalunda nya, utan har antagligen dryftats så länge mänskligheten funnits. En del går så långt som att tvivla på att godhet överhuvudtaget kan existera och andra använder begreppet på ett manipulativt sätt för sina egna syften.
Jag vill återvända till den lugna och trygga känsla begreppet god skapar i mitt eget inre. Jag vill tro att den goda människan är ett allmänmänskligt begrepp vi alla uppfattar på ganska lika sätt, oberoende nationalitet och konfession.
