”Alla studerande som börjar här har en dröm. Deras dröm utgångspunkten för mitt jobb”, säger rektorn för gymnasiet i Nuuk, Grönland.
Vi som lyssnar är nordiska skolutvecklare, så gott som alla statligt anställda. Vi har samlats till ett nordiskt läroplansseminarium och i år är temat övergången mellan grundläggande utbildning och andra stadiet. Det är värdlandet som slår fast temat och ämnet är aktuellt för värdarna från Grönland.
”Våra studerande är bombstarka. De har så mycket i bagaget när de kommer”, säger rektorn.
Vi vet vad han menar utan att han behöver exemplifiera. Alkoholkonsumtionen är hög. ”Här finns många barn dagtid”, säger universitetets rektor när hon guidar oss genom den nya byggnaden. Man får barn tidigt och det finns många ensamstående föräldrar.
Jag tänker på båtturen genom en andlöst vacker fjord till en gammal by, där vi tog i land.
”Min mamma växte upp i den här byn, men den stängdes 1972”, säger skepparen.
Då blev det helt enkelt för dyrt för att upprätthålla byn. Man ville industrialisera Grönland och förflyttade invånarna till städer, som Nuuk.
”Ni har säkert sett de där barackerna i Nuuk. Dit förflyttades invånarna”, säger skepparen.
Jo, vi har sett barackerna. Och vi har sett byn som stängdes, de gamla bergen runtomkring som enligt geologiska utgrävningar är biljoner år gamla och den sagolikt vackra fjorden som omger byn. Det måste finnas sår i generationer hos ett folk som förflyttats på samma sätt.
Men gymnasierektorn tror på sina ungdomar och talar om dem med en stolthet och ett engagemang som går under huden på oss som lyssnar.
”De som avbryter sina studier gör det inte för att studierna är för svåra. De har andra former av problem”, säger han.
Han har anställt psykologer, kuratorer som finns till hands för studerandena. De behöver nämligen många gånger få hjälp. Många av dem bor på internatet, eftersom det endast finns fyra gymnasier på Grönland. Placerar man Grönland ovanpå Danmark på kartan sträcker den sig ända ner till Sahara. Mot den bakgrunden förstår man att det inte är möjligt att alla gånger ta sig hem till veckosluten, speciellt inte med tanke på att landet saknar vägar som sammanbinder byar och städer med varandra. Ska man förflytta sig från en stad till en annan flyger man eller åker båt.
Språket i sig är en utmaning. Skolspråket är danska eftersom majoriteten av lärarna är danska och läromedlen skrivs på danska.
”Vi testar dem genast när de inleder studierna och sätter in mera danska vid behov. Då får alla andra ämnen ge vika. Är de inte trygga i danskan slutar de före jul”, säger rektorn.
De testas också i alla andra ämnen och är kunskaperna svaga sätter man in assistenter i klasserna.
”Jag kan utan omsvep säga att det inte är de här eleverna som kommer att gå ut skolan med höga betyg. Men det är kanske deras barn”, säger rektorn, som drömmer om att en dag vara i den situationen att han kan anställa en f.d. studerande som lärare.
Gymnasieutbildningen är ung på Grönland, men på kort tid har man kommit långt. Deras motsvarighet till Utbildningsstyrelsen i Finland har tre år på nacken. Men det finns framtidstro i Nuuk. Nya bostadsområden växer fram och universitetets och gymnasiets nya moderna byggnader signalerar att man tror på utbildningen, tror på att den kan skapa en ny, bättre morgondag.
Pamela Granskog är modersmålsläraren som i dag jobbar med skolutveckling
