Lära för livet eller lära av livet?

Siv

Odlingsförsök

7 sep , 2016, 08.03 Siv Ekström

 

Att odla grönsaker har länge varit ett intresse för mig, men genom åren har det varierat stort hur pass mycket som förverkligats i praktiken. När Åland och hemgården var ”semesterorten” hade vi ordentliga grönsaksland och skördade en hel del som vi kunde ta med till Åbo (där jag studerade) till hösten. Senare flyttade vi till Jakobstad och då var det frysen där som fick påfyllning av bönor och broccoli. Men sedan flyttade vi till Åland och då kom det flera år när storleken på landen minskade. Med småbarn i familjen och oregelbundna arbetstider blev det annat som tog ens uppmärksamhet. Det allra sorgligaste var det året när landet blev helt obrukat och i ett huj blev täckt av resliga tistlar och såg ut som en djungel.

För några år sedan köpte vi ett litet växthus (den minsta de hade i butiken) och fick det färdigt ihoppusslat lagom till midsommar. Där har det i år producerats tomater i mängder. Ingen kunde vara mera förvånad än jag! Jag sådde frön och drev upp plantor och till min stora förvåning ha det faktiskt blivit ordentliga smakprov, ja till och med maträtter av växthusskörden! Jag vet att det är det som är meningen, men det är så mycket som kan gå fel under en sommar. Någon kan glömma att vattna, plantorna kan få det för varmt när ingen öppnat vädringsluckan. De små plantorna kanske aldrig uppnår den rätta storleken och när man ska dryga ut med köpta plantor har de redan tagit slut i trädgårdsbutikerna…  Mindre missöden kan man glatt hoppa över – det gör ingenting att det blev fyra chiliplantor( och ingen paprikaplanta!) som omskolades och fick komma in i växthuset. Paprikaplantorna måste ha hört till dem som såg ynkligare ut och aldrig fick en chans. Men till glädjeämnena hör ytterligare att de två aubergineplantorna har givit frukt. Så otroligt söta mörklila frukter som hänger där, glansiga och fina!

Utanför växthuset är det inte lika roligt. Kålfjärilen hade alldeles för mycket avkommor i år. Larverna (eller vem det nu är) har perforerat bladen på både gurkplantor och squash. Squashen klarade sig med såpvattenduschning, men gurkorna dukade under. Sexton plantor av Nyzeeländsk spenat planterades ut, men bara fyra klarade angreppen. Squashen sprutar fortfarande fram frukter på löpande band. Tur att det inte blev fler än tre plantor! ”För mycket och för litet skämmer allt”.

När gräsmattan blivit större på odlingsytans bekostnad redan i många år känns det inte så enkelt att gräva nya land. Jag provade på att täckodla i år och är riktigt nöjd med resultatet. Det är i det landet som squashen står, bland annat. Jag tittade igenom instruktionsfilmer på nätet och så gjorde jag precis som Sara Bäckmo visade.

 

Sara Bäckmo är en otroligt aktiv trädgårdsodlare. Jag begriper inte riktigt hur hon hinner med allt. Förutom att odla flitigt och mycket skriver hon blogg om sitt odlande och gör små filmer som finns på Youtube, där hon berättar om allt från hur man startar en täckodling till recept på tomatröra att sätta i frysen. Hon skriver blogg också i samarbete med tidningen Land. Hennes praktisk tips känns så välgrundade och filmsnuttarna gör att man vågar prova själv också. Nästa grej ska bli att ta sticklingar från svartavinbvärsbuskarna och plantera enligt Saras anvisningar.

Siv Ekström

 

Läs också

Kommenteringen är stängd.