Vet ni, jag älskar mitt jobb! Jag älskar möjligheterna att kunna utveckla, att tänka på nya idéer och att förverkliga nya kurser.
Det här som jag räknade upp är kanske det man först förknippar med arbetarinstitut, just att de erbjuder kurser av de mest varierande slag. Sällan tänker man på den andra sidan, det vill säga att vi faktiskt ger många människor arbetsmöjligheter, att vi är en arbetsgivare, att vi kan ta tillvara människors resurser och kunskap som de besitter!
Jag bor på Kimitoön och vi fick i februari fyra familjer från Syrien och några månader innan de anlände planerade Vuxeninstitutet tillsammans med flyktingkoordinatorn vår integrationsutbildning. Det var ett mycket givande och roligt arbete och när syrierna kom väntade redan vardagen på dem och de kunde integreras i snabb takt i samhället. Nu tre månader senare vet de redan hur vårt samhälle fungerar, barnen går i skola och de vuxna kan hälsa och samtala kort på vårt språk.
Vilken tacksamhet och glädje från deras sida! De är så tacksamma, så glada och nyfikna att jag sällan skådat något liknande, jag blir riktigt rörd av deras tacksamhet.
Och tänk, jag har den underbara möjligheten att via mitt jobb kunna ta vara på deras resurser och därför träffade jag dem och vi gick igenom deras kunskaper och kunnande och diskuterade om vad de kunde hålla kurser i nu i höst. Bland dem finns en kvinna som gör hennatatueringar, en man som knyter mattor, kvinnor som kockar läcker mat och en man som kan undervisa i arabiska – och allt det här ska krydda upp vårt kursutbud i höst! Kimitoöborna kan alltså gå en introduktionskurs i arabiska, de kan lära sig göra hennatatueringar och lära sig om traditionen bakom dem, de kan lära sig att knyta mattor på orientaliskt vis och att gå en matlagningskurs och lära sig kocka syrisk mat. Visst är det fint?
Medborgarinstitut skulle inte existera utan sina lärare. Det här är någonting man sällan riktigt konkret tänker på – men utan lärare har vi inga kurser och följaktligen ingen verksamhet. Jag gillar tanken att vi ger många chansen att visa sitt kunnande, att vi kan fånga upp de resurser som finns omkring oss.
Öbor, yngre som äldre, nyinflyttade, boende på annan ort, utlänningar och flyktingar – allas resurser och kunnande kan vi fånga upp och berika vårt kursutbud med. Visst är det fint?
Kati