Jag körde nyligen ner från Österbotten till Helsingfors och hade bra med tid för att fundera vad jag skulle skriva i mitt första inlägg här på bloggen. Jag hade ställt in radion på en station som har utsett sig själv till julens officiella radiostation i Finland. Under hela december spelar de enbart musik som anknyter till julen.
Den feedback som de har fått har uppenbarligen varit väldigt tudelad. Somliga lyssnare anser detta vara det bästa som hänt andra meddelar kallt att de återkommer till radiostationen i januari 2016. För en radiostation ett ganska intressant pris att betala; genom en tydlig profilering riskerar man missta en stor del av sina lyssnare… eller så inte.
Detta ledde mig att tänka på priset som var och en av oss väljer att sätta på vårt julfirande. Enligt professionella inom mentalvården har vi två stora toppar som infaller en kort tid efter jul och midsommar. Det handlar ofta om stora upphaussade förväntningar och drömmar som inte uppfylls vilka utlöser en kedjereaktion med kollaps som följd.
Det är ett tufft pris att betala för en högtid som borde vara allt annat än stressigt.
I min bekantskapskrets har jag människor som börjar fundera på julklappar strax efter midsommar. Jag har vänner som varje år överskrider sina personliga budgeter och skjuter sin ekonomi i sank. Jag har bekanta som hatar julen för att alla bokslut, redovisningar, extra arbetsturer infaller just före jul vilket gör att det är omöjligt att varva ner. Jag har vänner som stoltserar med sina immateriella jultraditioner. Jag har vänner som valt att resa bort så långt från julen som de bara kan komma. Ingen har riktigt samma prissättning på sitt julfirande.
Inom olika yrken betyder julen och julfirandet helt skilda saker. Jag har på nära håll följt med hur lärarna mer eller mindre hela hösten förbereder sig på det kommande julskådespelet på skolan. De externa, men också de interna, förväntningarna är skyhöga och det gäller att leverera! Undervisningen fixas på något sätt hela december men skådespelet har förtur i allt och hela tiden.
Lärarna sover i princip inte under december månad eftersom de är överlastade med undervisning, julbetyg och bedömningar och javisst… julskådespelet.
För ett par nätter sedan väcktes jag mitt i natten av att min fru rusade upp för att packa ner videokameran så att de kan spela in teaterövningarna som en del av förberedelserna. Förberedelserna inför julskådespelet är närvarande 24/7, det är helt klart. För eleverna är det otroligt värdefullt att få stå på scenen. Mamma och pappa får tillfälle att föreviga pjäsen på sina paddor, mobiler och kameran. Alla står huvudet högre än tidigare och har i alla fall för stunden fått en kota till i nacken.
Priset är ändå ganska högt. Det som man försummar i undervisningen i december får man ta igen under våren. Målsättningarna som skrivits ner i läroplanen och arbetsplaner de måste man ju uppfylla. Lärarna jobbar en månad dygnet runt, piskar sig själv och sina kolleger till bristningsgränsen och sätter sina egna relationer inom skolan på spel för att man skall ha ett lyckat och minnesvärt 45 minuter långt julskådespel. Svårt att säga vilket som är det rätta priset för detta.
Det finns förstås stora kulturella skillnader också och jag undrar vilket pris alla flyktingar som flytt för sina liv sätter på julfirandet? Julen med alla sina traditioner har säkert en helt annan kulturell betydelse för dem. Kanske julen är bara ett tjafs som inte är värt att fira? Kanske de har levt sida vid sida med människor som firat julen i alla sina år?
Kanske de förstår och respekterar vad julen betyder för oss och vill delta så bra de kan? De har nu nått Finland och kan sova hela nätter utan att vara rädda för att bli dödade. Det är ju värdefullt i sig. Kan ändå inte låta bli att undra om de trots allt hellre firade jul i sina hemland tillsammans med sin släkt och sina barndomsvänner. Vilket pris sätter de på denna jul?
Själv ser jag fram emot att få fira jul tillsammans med de tre viktigaste kvinnorna i mitt liv. Min äldsta dotter kommer hem från Berlin och min andra dotter hem från sina studier. Vi får tid att sitta tillsammans och prata igenom allt vad som händer i våra liv.
Igen i år skall vi åtminstone försöka att vara tillsammans, logga ut och åtminstone för stunden fokusera bara på varandra. Detta är något som jag värdesätter väldigt högt och för mig har detta ett väldigt högt pris. Kanske det är just här som mervärdet kommer in? Jag har hittat det som förgyller min jul, hur är det med dig?
