Lära för livet eller lära av livet?

Björn

Provokationens janusansikte

27 Nov , 2015, 00.34 bjornw

 

Janus är en av den romerska mytologins dubbelbottnade gudagestalter. Wikipedia beskriver honom såhär: Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför med två ansikten, ett som blickar in i framtiden och ett som ser tillbaka in i det förflutna. Tvetydiga Janus har även tillskrivits förrädiska egenskaper.

Att blicka in i framtiden och se tillbaka är också ett vanligt pedagogiskt trick för att övertyga åhöraren att den här föreläsaren är seriös. Lägg ännu till en dos provokation så är publiken definitivt förvillad och förtjust, bländad av de smarta retoriska dragen.

Janus väcktes till liv i mina tankar när jag lyssnade på futuristen Niko Herlin i samband med Västra Nylands Folkhögskolas 110-årsjubileum nyligen. Herlin byggde upp sin föreläsning eller show med ett mycket interaktivt grepp, så att de närvarande ungdomarna och lite äldre kände sig indragna i rummet. Nu skulle Janus blicka in i himlaljusets portar, öppna framtidernas många valbara dörrar.

Niko HerlinUnder första halvan av showen fick jag kämpa med kluvna frågor: Är det här eget tankegods eller lånade konsultklichéer? Uttryck för ungdomlig framtidstro som mina egna fördomar vill bromsa?

Och sedan andra halvan: provokationerna…

Här kommer några provocerande citat som läsaren får dra sina egna slutsatser om:

Holakratin är på frammarsch, jobbandet blir självstyrt, utan chefer och jobbtitlar…

Robotiken gör att allt intelligent arbete kommer att försvinna inom 20 år…

Ett ojämlikt arbetsliv är rättvist, eftersom vi alla är olika…

Jobb och fritid blandas upp, och arbetstidslagstiftning är en svordom om 20 år…

 

Säga vad man vill, visst fick Niko Herlin igång maskineriet hos sin publik. Kanske är det en yrkesskada hos mig, att jag inte kunde köpa alla påståenden. Eller kanske insikten kommer krypande in under skinnet om att jag har blivit en konservativ nostalgiker som fastnat i folkhögskolans ärofyllda historia…kan någon öppna himlaljusets portar för mig?

Björn Wallén

2 kommentarer

  1. kerstin romberg skriver:

    Jag åhörde samma föreläsning. Tack till VNF som bjöd på ett alternativt 110-årsfirande! God idé! Men jo, även jag fann mig provocerad av framställningen. Jag inser att strategier och metoder för hantering och skapande av framtidsscenarier är bra att få. (Inledningen handlade ju om detta). Men jag har svårt att tro att ojämlikhet någonsin blir rättvis eller att varenda en i framtiden vill jobba projektbaserat utan fast anställning, eller för den delen, att arbetslagstiftningen försvinner helt. Och jag önskar att begreppet ”intelligens” inte skulle användas så lättvindigt. Kognition i all ära men det finns andra slag av mänskligt kunnande. Däremot tror jag på det som sades om att kreativitet och skapande förmåga sätts mera direkt i fokus än idag, ex. som krav på meriter för vitt skilda arbeten. Men jag kan ha fel, det finns ingenting som det är så svårt att sia om som framtiden – var det nån som sa.

    • Björn Wallén skriver:

      Bra kommentar Kerstin. Kring millennieskiftet fanns en stor och brokig skara trendspanare som kom med sina profetior. Jag jobbade då med ett stort metodprojekt som tog fram olika deltagarbaserade metoder för grupper och organisationer: framtidsverkstad, Delfi-panel, scenariometoden etc. Tror att skickliga pedagoger är viktiga, minst lika viktigt är det med gruppens intelligens. ”Joukossa tyhmyys ei tiivisty.”

Kommenteringen är stängd.