”Superbär” och ”superfood” är moderna begrepp nuförtiden. Gojibär och chiafrön har väl de flesta hört talas om. de kommer från avlägsna kontinenter och har exotiska namn och får kanske av det en särskild glans. De tillskrivs underbara egenskaper och förmår skydda mot det mesta som vi vill undvika: sjukdomar och brister – och de ger oss genväg till hälsa och viktminskning. I tidningar och på nätet finns tips från kändisar och recept på rätter där superbär och -frön ingår.
Inför sådant blir för mig den självklara frågan: Hur kommer det sig att folk här i Norden har överlevt sedan stenåldern utan just dessa fantastiska födoämnen. Hur kan det komma sig att bara de sydamerikanska indianerna och kineserna har kunnat använda dessa superlivsmedel i tusentals år medan vi här i Norden har fått nöja oss med att knapra på mycket futtigare och ynkligare födoämnen?
När kommersiella bolag behöver fräscha upp sitt utbud av livsmedel passar det ganska bra med ett hittills okänt bär eller frö som man kan lansera som något nytt och enastående nyttigt. Västerländska hälsonördar står tacksamt och tar emot och så skapas en hype som räcker några år – tills det är dags för nästa nyhet. För att ta ett par exempel så kom Gojibären för flera år sedan, medan chiafröna är nyare på hyllorna och i reklamen.
Gojibär är alltså det kommersiella namnet på frukterna från Bocktörne, en lövfällande buske som ibland odlas som trädgårdsväxt i Norden, men förekommer naturligt i Kina. Dessa bär innehåller mycket karoten – därav den starka röda färgen. I Kina har man i tusentals år använt bären inom medicinen och nu finns de alltså att köpa i torkad form här hos oss. Chiafrön var redan före vår tideräknings början viktiga i aztekernas och mayaindianernas hushållning och odlades alltså redan då i nuvarande Mexiko och Guatemala som ett av baslivsmedlen. Som alla frön innehåller de mycket protein, fett och fibrer.
Enligt två experter som medverkade i ett svenskt TV-program nyligen har vi faktiskt inte varit så olyckligt lottade här i Norden. Professorn i medicinsk kemi Charlotte Erlanson-Albertsson och överläkare Stefan Branth menade att vi har tillgång till samma livsviktiga ämnen i våra egna bär, frukter och frön. De är lokalt producerade och inte lika dyra som de exotiska fröna och bären som är ”inne” för tillfället. Vill man till exempel ha karoten i en billigare form kan man knapra på helt vanliga morötter! Ett av våra nordiska bär som också skulle kunna kallas superbär är lingonet som liksom gojibäret är antiinflammatoriskt . Vår nordiska motsvarighet till chiafrön är linfrön som dessutom enligt TV-experterna har en bättre fettsammansättning. Både för chiafrön och linfrön gäller samma sak som för de flesta andra produkterna: ät inte för mycket av en sort och variera med flera olika livsmedel.
Bär och frön är utmärkta livsmedel, men de är inte som mediciner, de samverkar med varann och ska därför ses som komplement till vanlig sund livsföring och vanlig god kost, avslutade TV-experterna. Och jag fick vatten på min kvarn: de nordiska bären har liknande kvaliteter men exotiska namn säljer tydligen bättre…
Siv Ekström
