”Korsholmarna håller sig friska, med vattengymnastik i Folkhälsans simbassäng, längs Botniahallens löparbanor och med stavar längs vägar och skidspår” (VBL, 16.11.2014)
Det är ju toppen att korsholmarna är ”friskast av friska”! Åtminstone för oss som bor i kommunen. I senaste söndags Vasablad diskuterar man hälsa och friskhet utgående från THL:s s.k. sjuklighetsindex och konstaterar att vi här mår bra i jämförelse med många andra kommuner i landet. Men som vanligt kan man inte lita på siffror rakt av. Orsakerna till hur statistiken ser ut kan ligga på helt andra områden än det man först kommer att tänka på, t.ex. tillgången på läkare.
Ibland kanske analysen missar något viktigt, bara så där i misstag. Det är självklart att vattengymnastik, stavgång och aktiviteter i Botniahallen bidrar till förbättrad hälsa. Inte för en sekund betvivlar jag det.
Men i vårt studeranderegister hittar jag faktiskt c. 1800 kursdeltagare, som denna höst motionerar och/eller dansar regelbundet, eller studerar något ämne under rubriken Hälsa och välmående -inom vuxeninstitutets kursverksamhet.
Och hur var det nu med körsången? Kanske den också kan vara hälsobefrämjande? Det hävdar ju åtminstone vår finländska, välkända forskare Markku T. Hyyppä. Körkurserna utgör en omfattande verksamhet hos oss och vid granninstituten.
Och hur mår man av att arbeta med sina händer – så som man kan göra i allehanda hantverkskurser? Ett rungande ”Toppen!”, skulle förmodligen alla våra deltagare i hantverkskurserna utbrista.
Jag har nyligen bekantat mig med aktuell hjärnforskning, som visar på att det som är bäst för vår hjärnhälsa är att träna fysiskt och musicera (helst genom att läsa noter) samt att se till att man umgås med andra (social interaktion).
Hmm … Låter som att medborgarinstituten i Finland träffar ganska rätt.
Men det är lätt att glömma bort något som länge varit en självklarhet. Under många år har städer, kommuner och en del föreningar byggt upp den verksamhet som i folkmun kallas ”arbis”, ”medis” eller ”vuxeninstitut”. Och jag påstår att alla dessa sysslar med friskvård – kanske utan att vi har varit så bra på att förklara det. År efter år har allehanda kurser rullat på. Kursavgifterna har varit låga så det har knappast varit ett hinder för någon att delta och hålla både kropp och knopp i trim.
Det kan vara svårt att sätta prislapp på de hälsoproblem som undvikits genom institutens kursverksamhet och dyrt att i kalkylerna missa en stor hälsofrämjande verksamhet.
