I allmänhet är jag inte så mycket för kungligheter och celebriteter, men visst kändes det fint att både landets president och huvudstadens överborgmästare deltog i firandet av Helsingfors arbis och Helsingin työväenopistos 100 år.
Men det viktiga var egentligen inte deras närvaro i sig utan vad de sade. Ok, festtal är förstås alltid festtal, men visst var det ljuv musik i mina öron att höra president Niinistö säga att arbetarinstitutens roll som samhällsbyggare är obestridlig. Överborgmästare Pajunens beskrivning av instituten som hörnstenar i Finlands välfärdsmodell var inte heller fy skam. Dessutom betonade han dels Arbis roll som en svenskspråkig oas och samlingspunkt i den mångkulturella huvudstaden, dels Arbis symboliskt viktiga betydelse som ett svenskspråkigt verk med en egen direktion. Ah, vad det gjorde gott för själen!
På ett personalmöte för någon dag sedan sög vi ännu på den här karamellen. Men en kollega konstaterade nyktert att vi inte har råd att stanna upp och vara euforiska. Det är bara att kavla upp ärmarna och visa att vi lever upp till de här vackra orden. Och det tycker jag är en av de underbara sakerna med att jobba på Arbis, att alla är fyllda av iver att göra ännu bättre ifrån sig. Man blir så glad! Inte för inte heter också Arbis festskrift Delad glädje.
Moa Thors
Grattis, grattis till 100 år av folkbildning!
Det är en fin och unik utbildningsform vi har i Finland och som ni euforiskt säger och känner, tänk vad mycket glädje arbiskurserna gett människorna i hela landet sedan 1960-talet då de flesta kommuner fick institut för vuxna. Idag kan också barn och unga glädja sig över att de aktivit kan delta i mångahanda kurser men speciellt konstområdet har erbjudit många nya möjligheter.
Med Helsingfors Arbis som förebild har vi ute på landsbygden arbetat intensivt för att ge alla goda möjligheter till ny kunskap.
Gpd fortsättning de följande 100 åren. Ekonomiska kriser kommer och går, nu gäller det att överleva med ett kanske enklare leverne men det randas säkert bättre tider igen.
Varma hälsningar från Alice Lillas fd rektor och styrelseordförande
Tack Alice! Dina ord värmer.
Moa