Kunskap kan se olika ut. Det fick jag lära mig under min lärarutbildning. Kunskap kan man tillägna sig på olika sätt och det blir väldigt tydligt här, där jag sitter och stickar tillsammans med min vuxna dotter. Vi reder ut hur man stickar olika slags maskor och hur man känner igen dem -från både avigan och rätan. Knapphål och hoptagningar lyckas. Och så räddas en och annan maska som tappats några varv tidigare. Vackra flätmönster växer fram och gör oss båda stolta.
Och så repeterar vi allt när socka numer två står på tur.
Ute pågår ”pärtspikantalko”. Vår nytimrade vedlada får tak och vi tycker att det ska bli fint med gammaldags pärtor. Far i huset har friskat upp minnet från de talkodagar han upplevt som barn , med sin far och de andra männen i byn. Och de tunna, rektangulära pärtorna läggs omlott enligt gammal, beprövad metod. En tredjedel si och en hälft så. Riktiga pärtspikar finns inte längre men surrogaten ska nog hålla.
De yngre matas med äldre generationers kunnande. Hur man ska göra och vad som är viktigt att tänka på. Färdigheter och kunskap, erfarenhet ochlärande. Sida vid sida, nästan som pärtorna. Far, dotter och två söner.
”Vilken lycka!”, säger mommo, som sitter inomhus och tittar på.
Från en generation till nästa tog sig strumpstickning och pärtläggning under en påsksöndag 2014. Färdigheterna lever vidare.
Rose
