—Jamen, det är ju så j-vla roligt att undervisa, utropade den lilla skäggiga mannen som skulle vara min lärare under det kommande läsåret. Han hette Jonny Soling och platsen var Malungs folkhögskola i Dalarna i Sverige. Han hoppade jämfota när han sa det där och vi som lyssnade var 13 stycken spelmän i alla åldrar som hade bänkat oss för att få veta vad som skulle fylla våra dagar under det här året i Malung.
När jag berättade om mina planer för läsåret 1981-82 hemma på Åland var det nästan ingen som förstod varför jag skulle börja som elev på en folkhögskola. Jamen du är ju lärare, inte kan du väl bli elev på en folkhögskola, var det mer än en som invände. Kursen hette ”Fiolpedagogisk kurs med folkmusikalisk inriktning” och var en del av efterdyningarna av den så kallade Folkmusikvågen. Det fanns ett stort behov av studiecirkelledare som skulle kunna lära ut fiolspolning för vuxna nybörjare i de olika svenska studieförbunden och det var det som var målet för oss alla på kursen. Att vara studiecirkelledare är inte så lukrativ sysselsättning, men åtminstone i städer som Stockholm fanns det folk som kunde ha så många cirklar att det gick att klara sig på inkomsterna. Det var ändå inte min ambition med kursen. Jag ville ha metodiken och knepen och konsterna för att på fritiden kunna hålla på med det som jag redan hade provat på en hel del, nämligen hålla kurser i fiolspelning för vuxna nybörjare i grupp på gehör.
När jag gick till folkhögskolans matsal för att äta lunch den där första dagen fick jag nästan nypa mig i armen för att komma ner på jorden igen. Det var helt otroligt att jag skulle få vara med om detta! Tänk att få spela fiol varje dag under ett helt läsår, att bara få syssla med det här stora intresset och inte splittra sig på så många olika saker. Och det här som Jonny hade sagt – om hur roligt det är att undervisa. Var det inte konstigt att på den treåriga lärarutbildning jag hade gått alldeles nyligen hade ingen enda lärare någonsin sagt något om just det – hur himla roligt det är att undervisa!
Det har blivit mycket undervisning för mig sedan dess. På olika nivåer och skolor och i olika ämnen. Men varje gång har jag fått komma ihåg Jonnys ord. Det ÄR otroligt roligt att undervisa!
Siv Ekström
Jonny Soling håller kurs, pillemarisk som alltid. Foto: Ida Frid
