Lära för livet eller lära av livet?

Livslärd,Sigge

Teknologi + Inlärning = Sant

17 jun , 2016, 08.55 sigge

 

Dags att reflektera tillbaka på två intressanta dagar i London. Jag skriver detta under flyget hem från EdTechX16 mässan. Det har varit två dagar fyllda med passionerade föreläsningar över hur teknologin kommer att revolutionera undervisningen i skolorna i en allt mera globaliserad och nätverkad värld.

Vi ser betydelsen av en allt mera digitaliserad inlärningsmiljö i vår nya läroplan. En miljö som är demokratisk, individualiserad, globalt nätverkad och var lärarens roll formas om på nytt. Teknologin har en central position i vår nsätya läroplan och sätter därigenom nya förväntningar på pedagogiken. Dessa teman diskuterades på bred front under mässan så det är inte enbart vi i Finland som vi känner ett behov av att reformera vår pedagogik. Lika samstämda var alla över att läraren behövs fortsättningsvis i klassrummet. Rollen förändras kanske men inte behovet av personlig handledning eller vägledning.
Men det flaggas redan nu över att lärarna har alldeles för många ansvarsområden på sitt bord. Det finns allt mindre tid att undervisa och ännu mindre tid att utveckla sin egen pedagogik och inlärnignsmiljö. Skolorna har dåligt med pengar, tiden går till fostran mer än undervisning, möten med en massa instanser, utvärderingar och kartläggningar till höger och vänster. 82% av lärarna i England uppger att de är överjobbade och har problem med att helt enkelt hinna och orka med allt. Jag kan gott tänka mig att en ganska hög procent av Finlands lärare säger samma sak.
Våra offentliga skolor brottas med en allt snävare ekonomi. Läroböckerna drivs av allt högre och högre priser men innehållet förblir många gånger densamma. Orsaken härtill ligger att copyright priserna har stigit i höjden med över 1000% under de senaste 20 åren.  Jag betvivlar att innehållet, kvaliten och presentationssättet i skolböckerna har förbättrats med 1000% under samma tid.
Hela undervsningen som sektor lyftes fram som ett av de största och mest intressanta investeringsområden. Investerare står på rad för att få sin del av en marknad som värderas till ca. 120 miljarder i dag. Det är inte konstigt att företag som Microsoft, Google, Facebook och många fler rör sig mot denna marknad. Marknadens storlek gör att de kommer att dras dit, men är det ett hot eller en möjlighet för skolan är ännu obesvarat. Idag är det ju inte tillåtet att ett företag kunde sponsorerar en skola med till exempel datorer mot en viss synlighet. Men dessa stora företag jobbar med innehåll inte hårdvara. Hur blir det nu då?

De fem trender som lyftes fram som driver utvecklingen och investeringarna till undervisningen ansågs vara digitalisering, individualisering, privatisering, acceleration och globalisering. Jag pratade med en man från Norra England som jobbade med undervsiningsfrågor på kommunal nivå. Han hade intressanta synvinklar på de utmaningar som Englands skolsystem står inför. Vi har kanske lärarbrist i Nyland på grund av lärarutbildningens placering. I England har de lärar brist eftersom majoriteten av utexaminerade lärare i England väljer att söka sig utomlands för att jobba varje år. Han påstod att idag finns det en internationell skola för varje tre Starbucks cafeer i världen. Om två år beräknas det finnas lika många av båda två.

En annan utmaning han lyfte fram är att det är väldig svårt att finna politiker med vision och insikter som är beredda att sätta sin politiska karriär på spel för den långsiktiga investering som undervisningen är på nationell nivå. Det finns flera forskningar som påvisar att utvecklingen av BNP korrelerar helt med utbildningsnivån bland den arbetsföra befolkningen. Om detta är sant så blir man ju litet skräckslagen när man tänker på de miljoner som vårt undervisningsministerium har skurit bort i sin stora vishet. Inbesparningar på kort sikt förvisso, men vad händer med Finlands konkurrenskraft på sikt?

Ett tredje gemensamt fenomen som Finland delar med England är det faktum att eleverna rör på sig aldeles för litet. Barn med dålig kondition har oftare koncentrationssvårigheter och problem med inlärningen. Enligt samma man så påstod han att 85% av barn i lågstadieåldern K-12 är mindre utomhus per dag än fångarna i Englands fängelser. Stämmer det eller ej vet jag inte men beskrivande på problemet är det även om procenttalet skulle vara fel.

Precis som i alla andra industrier väntar man sig ett platform race när det kommer till digitalisering av undervisningen. Spotify förändrade musikindustrin, Netflix tog kål på videouthyrningen, Uber utmanar Taxin osv. Alla dessa är digitala platformer som lägger en grund för att leverera ett definierat innehåll. Redan nu finns det bländande fina undervisningsplatformer som Coursera, Moodle, Eliademy m.fl och alla är så kallad LMS, Learning Management Systems. I sin enkelhet fungerar de som så att läraren planerar sin lektion via dessa LMS och länkar in innehåll från intressanta sajter, videon mm. Samma LMS kan också leverera tester, prov och en loggbok som visar läraren precis var vilken elev har klarat allt enkelt och snabbt liksom vem som kämpat med vilka delar.

Utgående från framstegen som eleven gör så finns det redan nu inteligenta och analytiska algoritmer som individualiserar innehållet utgående från de resultat och den inlärning som eleven presterat. Detta leder till att eleverna kan lära sig på sin individuella personligt optimerade nivå i en digital inlärningsmiljö var kunskap inhämtas från hela världen. Det är ju så fantastiskt att man börjar längta tillbaka till skolvärlden.

, , , , , ,

Läs också

Kommenteringen är stängd.