– Hur kändes det? frågade föreläsaren när vi i lugn och ro hade fått läsa igenom vad de andra i gruppen hade skrivit om och till oss.
– Ganska trevligt faktiskt.
– Som en drog, jag vill ha mera!
– Lite oförtjänt. Det är annat om man har haft något framförande och folk kommer fram och tackar – då kan man förvänta sig det. Men nu hade jag ju inte gjort något och ändå fick jag en massa beröm!
Det vi gjorde var en påminnelse om och en övning i att ge varandra positiv feedback. Visst vet vi alla att det är viktigt men det går så lätt att vi glömmer bort att säga det där lilla extra, när tempot i vardagen är som högst.
Men det här med positiv feedback var bara en del av en större helhet. Egentligen handlade det om resiliens. Ett fint ord, eller hur? Återhämtningsförmåga låter inte alls lika sexigt. Dessutom är det bara en del av sanningen. Det handlar också om att vara proaktiv, att vara förberedd på att kunna handla på något annat sätt om situationen kräver det. Och hur ska man kunna förbereda sig på det då? Jo, genom att träna sina förändringsmuskler så att de är i trim den dagen de behövs på allvar, säger Liisa Välikangas, professor i Innovation Management på Hanken.
I klarspråk betyder det att fortlöpande pröva på nya saker. Och det var alltså här betydelsen av positiv respons kom in. Torpedera aldrig dina medarbetares förslag till något nytt, även om du inte själv tror på det. So what, om det inte leder till något! Världen går knappast under för den skull. Men världen kan gå under om vi inte ens vågar pröva på.
Moa
Om jag skulle pröva på något nytt…?
