Livslärd

För många är det livsviktigt att gå på Arbis – nästan i bokstavlig bemärkelse. Det här är en sann historia som jag hörde för bara någon månad sedan. Jag kommer inte mera ihåg alla detaljer, men den handlar om en gammal dam, en mycket gammal dam. Hon hade levt ett rikt liv och hade nu förlikat sig vid tanken på att det snart var slut. Familjen hade samlats kring hennes säng för att ta farväl. Plötsligt skrynklar hon pannan och familjen undrar om hon har ont. Men nej, det har hon inte. Det är något annat som stör hennes sinnesfrid:

– Nu kan jag inte gå på Arbis mera, utbrister hon sorgset.

Visst blir man rörd!

Eller så kan man fundera som vår konstlärare gjorde:

– Kanske vi borde grunda en filial i molnet?

Moa

ålder, arbis, attityder, livsglädje, seniorer