Jag undervisar som bäst min yngre son i att köra bil.
Det blir en hel del billigare än via bilskola och så är det samtidigt rätt skoj också. Vi har sällan samma möjlighet, att sitta tillsammans en hel timme åt gången, bara i sällskap av varandra. då hinner vi tala om en hel del annat än trafikregler etc.
Tonåriga pojkar har en tendens att dra sig tillbaka för sig själva och inte riktigt trivas allt för långa stunder i föräldrarnas sällskap. Det har väl en hel del att göra med deras väg in i en självständig tillvaro.
Men samtidigt kan det kännas väldigt knäckande för föräldrarna. Gullegrisen, som för bara ett par år sedan såg upp till både mamma och pappa, verkar nu ofta närmast skämmas för oss.
Men nu slår jag alltså två flugor med en smäll. Gör en hyfsad inbesparing och får litet extra kvalitetstid tillsammans med sonen.
Lärdomen av det hela: gemensamma intressen för samman också över generationsgränserna.
Har du och ditt/dina barn något sådant?
Sprattis
Jag tror det är Nykarleby arbis som myntat kurskategorin ”Tillsammans”, som numera också finns också i andra instituts kursprogram. De här kurserna för barn och vuxna tillsammans är viktiga! De ger möjligheter till inlärning och intressen som förenar generationer.